Djur
Det finns en hel del olika djur. Nedan kommer en lista med tillhörande information.
Nässeldjur
Nässeldjuren är rovdjur och förlamar sina byten med trådar med gift. Till nässeldjuren hör maneter, karalldjur och hydror.Det är endast på västkusten vi hittar brännmaneter. På östkusten dominerar öronmaneten som inte är farlig för oss människor. Maneterna äter småfisk, småkräftor och djurplankton. Maten tas in i deras mun med hjälp av tentaklerna och när bytet brutits ned lämnar det maneten genom samma hål.
Vid reproduktion sprutar hanarna ut spermier i vattnet som sedan honorna får i sig. Inuti honan bildas en larv som sedan släpps ut. Denna sätter sig på bottnen och bildar nya små maneter. Maneten tar direkt upp syret i vattnet då dess celler ständigt är i kontakt med vattnets syre
Vid reproduktion sprutar hanarna ut spermier i vattnet som sedan honorna får i sig. Inuti honan bildas en larv som sedan släpps ut. Denna sätter sig på bottnen och bildar nya små maneter. Maneten tar direkt upp syret i vattnet då dess celler ständigt är i kontakt med vattnets syre
Svampdjur
Svampdjuren är flercelliga djur med enkel uppbyggnad. De har olika celler med olika funktioner.
Vissa av svampdjurets celler har små trådar som har till uppgift att vifta in vatten i svampens inre. Här inne i svampen finns sedan celler som bryter ned de växt och djurplankton som följer med vattnet in.
Svampdjuret tar upp syret ur det vatten som far igenom svampen. Svampen har på detta vis en enkel uppyggnad.
För befruktning bildar vissa celler spermier och andra äggceller. Dessa båda könsceller möts i vattnet och resulterar i en liten larv som sätter sig på bottnen. Denna lilla larv växer sedan till sig och utvecklas senare till ett nytt svampdjur.
Vissa av svampdjurets celler har små trådar som har till uppgift att vifta in vatten i svampens inre. Här inne i svampen finns sedan celler som bryter ned de växt och djurplankton som följer med vattnet in.
Svampdjuret tar upp syret ur det vatten som far igenom svampen. Svampen har på detta vis en enkel uppyggnad.
För befruktning bildar vissa celler spermier och andra äggceller. Dessa båda könsceller möts i vattnet och resulterar i en liten larv som sätter sig på bottnen. Denna lilla larv växer sedan till sig och utvecklas senare till ett nytt svampdjur.
Maskar
Vår daggmask är en hermafrodit, tvåkönad. De har tarmar genom hela kroppen med mun och anus i var sin ände. De har ett enkelt blodkärlssytemmen också nervsystem för att samordna maskens rörelse och sinnesorgan.
Daggmaskarna tillhör gruppen ringmaskar. Andra grupper är plattmask och rundmask. De flesta andas direkt genom huden.
Binnikemasken är en plattmask som lever inuti våra tarmar. De är parasiter och suger upp vår näring. Springmask och trikinmask är vanliga parasiter hos katter. Trikinmaskar sprids om infekterat kött med dessa maskar inte tillagas ordentligt. I tunntarmen borrar de sig igenom tarmväggen och tar sig till musklerna. Där lever de och förökas. Detta är en alvarlig sjukdom.
Daggmaskarna tillhör gruppen ringmaskar. Andra grupper är plattmask och rundmask. De flesta andas direkt genom huden.
Binnikemasken är en plattmask som lever inuti våra tarmar. De är parasiter och suger upp vår näring. Springmask och trikinmask är vanliga parasiter hos katter. Trikinmaskar sprids om infekterat kött med dessa maskar inte tillagas ordentligt. I tunntarmen borrar de sig igenom tarmväggen och tar sig till musklerna. Där lever de och förökas. Detta är en alvarlig sjukdom.
tagghulingar
Tagghudingarnas skelett utgörs av kalkrika plattor med taggar på. Dessa skyddar individen men de kan också använda taggarna till att förflytta sig. Vissa tagghudingar har sugfötter som de använder när de förflyttar sig.
Tagghudingarna har en mun som de äter med. De har också en analöppning. Mellan analöppningen och munnen har de sina tarmar där de tar upp näringen av det som de äter.
Sjösstjärnor, sjögurkor och sjöborrar tillhör gruppen tagghudingar.
Sjöstjärnor fortplantar sig genom att spruta ut sina äggceller och spermier i vattnet. Befruktningen sker därför utanför kroppen. De kan också delas och på det ta vis kommer två individer att skapas.
Sjöstjärnor har sina ögon på sina armar
Sjögurkan andas genom s.k. vattenlungor. De suger in vatten i anus och sprutar ut det igen.
Tagghudingarna har en mun som de äter med. De har också en analöppning. Mellan analöppningen och munnen har de sina tarmar där de tar upp näringen av det som de äter.
Sjösstjärnor, sjögurkor och sjöborrar tillhör gruppen tagghudingar.
Sjöstjärnor fortplantar sig genom att spruta ut sina äggceller och spermier i vattnet. Befruktningen sker därför utanför kroppen. De kan också delas och på det ta vis kommer två individer att skapas.
Sjöstjärnor har sina ögon på sina armar
Sjögurkan andas genom s.k. vattenlungor. De suger in vatten i anus och sprutar ut det igen.
blötdjur
Blötdjuren har ett kärlsystem för blod men är inte så utvecklas som vårat. De har och ett nervsystem för sinnesorganen.
Andningen skiljer sig mellan blötdjuren. Vissa arter andas med huden. Andra andas antingen med gälar eller lungor.
Alla blötdjuren har en mjuk kropp. De flesta har ett huvud och en ”säck” med inälvor.
Blötdjuren har ett yttre skal i stället för skelett.
Sniglar ser och känner genom sina spröt på huvudet. De rör sig fram med en så s.k. fot. Musslorna skickar ut en liten fot mellan skalen och drar sig fram längs bottnen. Bläckfisken förflyttar sig genom en s.k. jetdrift.
Andningen skiljer sig mellan blötdjuren. Vissa arter andas med huden. Andra andas antingen med gälar eller lungor.
Alla blötdjuren har en mjuk kropp. De flesta har ett huvud och en ”säck” med inälvor.
Blötdjuren har ett yttre skal i stället för skelett.
Sniglar ser och känner genom sina spröt på huvudet. De rör sig fram med en så s.k. fot. Musslorna skickar ut en liten fot mellan skalen och drar sig fram längs bottnen. Bläckfisken förflyttar sig genom en s.k. jetdrift.
leddjur / kräftdjur
Leddjuren har ett yttre hårt skelett. För att de skall kunna röra på sig har de leder med mjukare hud mellan skelettdelarna. Det är därför de kallas leddjur. Till gruppen hör kräftdjur, spindeldjur och mångfotingar.
Leddjuren byter det yttre skelettet regelbundet. Detta gör de för att deras skelett inte växer. Under tiden de byter skelett är de känsliga mot rovdjur.
De större kräftdjuren andas med gälar. De har antenner med lukt och känselorgan. De har facettögon på skaft. Vissa kräftdjur byter kön under levnadstiden. De flesta kräftdjuren är djurplankton. De har minst 5 par ben.
Leddjuren byter det yttre skelettet regelbundet. Detta gör de för att deras skelett inte växer. Under tiden de byter skelett är de känsliga mot rovdjur.
De större kräftdjuren andas med gälar. De har antenner med lukt och känselorgan. De har facettögon på skaft. Vissa kräftdjur byter kön under levnadstiden. De flesta kräftdjuren är djurplankton. De har minst 5 par ben.
spindeldjur
Spindeldjuren känner du igen genom att de har 8 ben. Till gruppen hör spindlar, skorpioner och kvalster. Spindlarna har palper vid sin min som de kan känna med och en del har punktögon.Det finns också de som har facettögon. De andas med boklungor(luftrör med små skivor med blod där utbyte av koldioxid och syre sker). Spindlarna fortplantar sig genom att hanen ger sina spermier till honan med hjälp av sina palper. Honan lägger ägg som sedan små miniatyrspindlar kryper ut från. Kvalster och fästinga tillhör denna grupp.
Click to set custom HTML
|
insekterinsekterna tillhör leddjuren och är den artrikaste av djurgrupperna. Man känner igen en insekt genom att de har 6 ben. Det finns exempel där de har färre men man kan ha det som en tumregel. Ett par av benen kan vara tillbakabildade.
Insekterna har ett yttre skelett av ämnet kitin. De har ögon (facett eller punktögon). Insekterna har en mun som de äter med. Vissa insekter har också en snabel som används när de skall äta. De flesta insekterna kan flyga. Arbetsmyror kan inte flyga vilket beror på att deras vingar har återbildats. Insekter har ingen aktiv andning där luften aktivt dras in i kroppen. I stället har de trakeer som är små rör där luften tas in passivt. Här sker utväxling mellan syre och koldioxid. Vissa insekter har boklungor. Boklungor består av lameller (skivor) som sitter likt bladen i en bok. Syret passerar mellan lamellerna och då kan utbyte av koldioxid och syre ske. Vattenlevande insekter har trakegälar som de kan ta upp syret i vattnet med. Vissa vattenlevande insekter måste upp till ytan för att andas luft. Andningsorganet hos insekten är så pass utbrett i kroppen att ett blodkärlsystem likt människans är onödigt. Dock har de ett kärl med blod som går genom hela kroppen mot huvudet. De saknar ett riktigt hjärta. De har ett enklare nervsystem för sina sinnesorgan. Genom antennerna kan de lukta och känna. Det verkr också som att insekterna kan käna med hela sin kropp olika vibrationer från omgivningen. Olika insekter har olika fortplantningsstrategier. Vissa har inre befruktning och andra har yttre. Rätt typiskt är att insekterna har olika stadier i sina liv. De kläcks som larver och utvecklas sedan till färdig insekt. |
Fiskar
Andning och skelett
Fiskarna har en ryggrad och ett skelett som skyddar de inre organen. De flesta fiskar andas med gälar. Vissa lungfiskar andas med lungor. Fiskar indelas i broskfiskar och benfiskar beroende på om de har ben eller broskskelett. Hajar tillhör broskfiskarna. Broskfiskar saknar gälar, de har istället gälspringor som de andas med.
Känsel och syn
Fiskar har ett bra lukt och känselorgan. Via sidolinjen på fisken både känner och luktar de. På detta vis kan de orienterar sig och hitta byten i vattnet. På djupare vatten når inte solljuset ned och det råder total mörker. Fiskar på detta djup har inte nytta av bra syn utan de använder mer sina känsel och luktorgan. Fiskar som lever på grundare vatten kan ha mycket god syn.
Blodomlopp
Fiskar har både hjärta och blodkärl. Deras hjärta skiljer sig från människans. De flesta fiskars hjärta har egentligen bara två rum. Hjärtat punpar blodet till gälarna och sedan rinner blodet till resten av kroppen. När blodet lämnat syret till kroppen kommer det tillbaka till hjärtat. Ett enklet kretslopp alltså.
Rörelse
Benfiskar har en simblåsa för att reglera djupet. Broskfiskar saknar denna och därför behöver de simma hela tiden för att inte sjunka. När en Haj eller rocka vilar lägger de sig på botten på ett lagom djup.
Fiskarna har en ryggrad och ett skelett som skyddar de inre organen. De flesta fiskar andas med gälar. Vissa lungfiskar andas med lungor. Fiskar indelas i broskfiskar och benfiskar beroende på om de har ben eller broskskelett. Hajar tillhör broskfiskarna. Broskfiskar saknar gälar, de har istället gälspringor som de andas med.
Känsel och syn
Fiskar har ett bra lukt och känselorgan. Via sidolinjen på fisken både känner och luktar de. På detta vis kan de orienterar sig och hitta byten i vattnet. På djupare vatten når inte solljuset ned och det råder total mörker. Fiskar på detta djup har inte nytta av bra syn utan de använder mer sina känsel och luktorgan. Fiskar som lever på grundare vatten kan ha mycket god syn.
Blodomlopp
Fiskar har både hjärta och blodkärl. Deras hjärta skiljer sig från människans. De flesta fiskars hjärta har egentligen bara två rum. Hjärtat punpar blodet till gälarna och sedan rinner blodet till resten av kroppen. När blodet lämnat syret till kroppen kommer det tillbaka till hjärtat. Ett enklet kretslopp alltså.
Rörelse
Benfiskar har en simblåsa för att reglera djupet. Broskfiskar saknar denna och därför behöver de simma hela tiden för att inte sjunka. När en Haj eller rocka vilar lägger de sig på botten på ett lagom djup.
Groddjur
Till gruddjuren hör grodor, paddor och salamandrar. Groddjuren har en liten hjärna. Groddjuren har ett skelett men saknar fullt utvecklade revben som skyddar de inre organen. Istället har de muskler som skyddar de inre organen. Groddjuren tillhör de ryggradsdjuren. De har ryggrad med ryggkotor.
Groddjuren har ett hjärta men den har bara 3 rum. Två förmak och en kammare. Kammaren skickar blod både till lungorna och till kroppen på en och samma gång.
Grodor andas luft med sina lungor men har också möjlighet att andas direkt med huden. Grodans hud är kall och fuktig och grodan är bunden till ett liv i närheten av vatten för att bibehålla hudens fuktighet. Grodorna har förmågan att hamnar i dvala när miljön inte är gästvänlig. Exempel på detta är kyla och torka. Groddjuren är växelvarma
Det är skillnad på hur groddjuren sköter befruktningen. Vissa arter har en ytttre befruktning och andra har en inre. Vanligast är yttre befruktning. Hanen klamrar sig då fast på honan och avger sina spermier i samband med honans ägglossning. Äggen utvecklas sedan till larver som lever helt i vattnet.
Grodddjuren äter vanligast olika leddjur och blötdjur. De väntar gärna på sitt byte istället för att jaga upp det. Flera arter av groddjuren har en klibbig tunga som de kan använda för att fånga tillexempel en insekt.
Groddjuren har ett hjärta men den har bara 3 rum. Två förmak och en kammare. Kammaren skickar blod både till lungorna och till kroppen på en och samma gång.
Grodor andas luft med sina lungor men har också möjlighet att andas direkt med huden. Grodans hud är kall och fuktig och grodan är bunden till ett liv i närheten av vatten för att bibehålla hudens fuktighet. Grodorna har förmågan att hamnar i dvala när miljön inte är gästvänlig. Exempel på detta är kyla och torka. Groddjuren är växelvarma
Det är skillnad på hur groddjuren sköter befruktningen. Vissa arter har en ytttre befruktning och andra har en inre. Vanligast är yttre befruktning. Hanen klamrar sig då fast på honan och avger sina spermier i samband med honans ägglossning. Äggen utvecklas sedan till larver som lever helt i vattnet.
Grodddjuren äter vanligast olika leddjur och blötdjur. De väntar gärna på sitt byte istället för att jaga upp det. Flera arter av groddjuren har en klibbig tunga som de kan använda för att fånga tillexempel en insekt.
kräldjur
Till gruppen hör krokodiler, ödlor, ormar och sköldpaddor. Kräldjuren kommer ursprungligen från groddjuren men mer specialiserats för ett liv på land. Kräldjuren har inre befruktning och lägger ägg. Det finns arter som föder levande ungar. Kräldjuren kan reglera sin kroppstemperatur genom att solbada eller ta ett svalkande bad.
Kräldjuren tillhör ryggradsdjuren och har ett skelett med ryggrad. De har utvecklas tänder som tillåter kraftigare hantering av föda. De mindre kräldjuren äter insekter medans de större kan fånga stora byten. Kräldjuren har precis som groddjuren en liten hjärna.
Kräldjuren har likt groddjuren ett trekammahjärta. Krokodilerna har dock utvecklat ett fyrkammarhjärta. Det finns speciella anordingar i trekammarhjärtat som sorterar syrefattigt blod från det syrerika. Annars skulle grodor och kräldjur har mindre syre i blodet vilket de inte har.
Kräldjuren har en mer utvecklad andningsapparat vilket krävs för livet på land. Dock kan flera av dessa inte springa och andas samtidigt.
Kräldjuren är vanligare i varmare klimat och de arter som finns i Sverige går i dvala under vintern.
Kräldjuren tillhör ryggradsdjuren och har ett skelett med ryggrad. De har utvecklas tänder som tillåter kraftigare hantering av föda. De mindre kräldjuren äter insekter medans de större kan fånga stora byten. Kräldjuren har precis som groddjuren en liten hjärna.
Kräldjuren har likt groddjuren ett trekammahjärta. Krokodilerna har dock utvecklat ett fyrkammarhjärta. Det finns speciella anordingar i trekammarhjärtat som sorterar syrefattigt blod från det syrerika. Annars skulle grodor och kräldjur har mindre syre i blodet vilket de inte har.
Kräldjuren har en mer utvecklad andningsapparat vilket krävs för livet på land. Dock kan flera av dessa inte springa och andas samtidigt.
Kräldjuren är vanligare i varmare klimat och de arter som finns i Sverige går i dvala under vintern.
fåglar
Det mest kännetecknande för fåglarna är att de har fjädrar. Ingen annan djurgrupp har fjädrar.
Fåglar lägger ägg och har en inre befruktning. Man tror att fåglarna härstämmar från dinosaurierna men det finns flera skillnader mellan dinosaurier och fåglar och därför är detta omtvistat. Flera dinosaurier hade fjädrar.
Fåglarna är jämnvarma. För att kunna flyga har de en förhållandevis lätt kropp till storleken. De har ett lätt skelett som delvis är ihåligt.
Matspjälkningen är förhållandevis kort eftersom fåglarna inte skall bära på extravikt då det skall flyga. Fåglarna har en kräva som fungerar som en muskelmage. I sin kräva har fåglarna stenar som de svalt. Stenarna i krävan maler födan.
Fåglar har öron. Öronen utgörs av en hålighet som är täckt av fjädrar. Synen är god hos fåglar.
Blodcirkulationen och resperationen (andningen) är väl utvecklad hos fåglarna. Detta krävs för att de skall klara av att flyga. Hjärtat är ett tvåkammarhjärta. Hjärtat pumpar blodet direkt till lungorna och sedan direkt ut till kroppen.
Fåglarna tillhör ryggradsdjuren (vertebraterna) och har ett utecklat nervsystem med utvecklad hjärna.
Fåglar lägger ägg och har en inre befruktning. Man tror att fåglarna härstämmar från dinosaurierna men det finns flera skillnader mellan dinosaurier och fåglar och därför är detta omtvistat. Flera dinosaurier hade fjädrar.
Fåglarna är jämnvarma. För att kunna flyga har de en förhållandevis lätt kropp till storleken. De har ett lätt skelett som delvis är ihåligt.
Matspjälkningen är förhållandevis kort eftersom fåglarna inte skall bära på extravikt då det skall flyga. Fåglarna har en kräva som fungerar som en muskelmage. I sin kräva har fåglarna stenar som de svalt. Stenarna i krävan maler födan.
Fåglar har öron. Öronen utgörs av en hålighet som är täckt av fjädrar. Synen är god hos fåglar.
Blodcirkulationen och resperationen (andningen) är väl utvecklad hos fåglarna. Detta krävs för att de skall klara av att flyga. Hjärtat är ett tvåkammarhjärta. Hjärtat pumpar blodet direkt till lungorna och sedan direkt ut till kroppen.
Fåglarna tillhör ryggradsdjuren (vertebraterna) och har ett utecklat nervsystem med utvecklad hjärna.