|
Nedan finns det en hel del länkar till olika källor och uppgifter.
Drivkrafter - Beskrivning på vilka drivkrafter det funnits bakom uppfinningar. |
- Exempel presentation om en uppfinning.
- Teknikhistoria
- Brotyper till bygget
- gammalt Prov
- Teknik historia - Teknikhistoria
- Uppfinnare och vetenskapsmän genom historien - vetenskapsmän
- Här är arbetshäftet för tekniken - Teknikhäften
- några ritningar som ni kan träna på - ritnings exempel
- Momentberäkningar som kommer på provet - Momentberäkning
- Liten text om material och konstruktion - material och konstruktion
- Blocksystem - Fakta om hur blocket fungerar.
- Blockuppgiften - Här finns det en beskrivning om vad ni ska göra med er konstruktion och vad ni ska dokumentera)
Skiftnyckeln en svensk uppfinning.
Han hette Johan Petter Johansson, och han föddes 1853 i den lilla västgötska jordbruksmetropolen Vårgårda. 19 år gammal tog han arbete vid järnvägen som rallare, och jobbade sig genom landet mot nordost tills banan efter tre år nått Eskilstuna. Där sa han upp sig och började som praktikant på Munktells mekaniska verkstad.
Efter några år hade han så pass mycket praktik att han beslutade sig för att öppna eget. Han begav sig till Enköping och övertog en smedja vid Gustav Adolfs plan, där numera busstorget ligger.
Redan efter ett år hade han växt ur den lilla smedjan. Han köpte en tomt med tillhörande vattenfall vid Fanna två kilometer utanför centrum och grundade Enköpings mekaniska verkstad.
Här uppfann han nu först rörtången, som han fick patent på den 17 augusti 1888. Därefter skiftnyckeln, som patenterades den 11 maj 1892. Han insåg tidigt att om det skulle bli något ekonomiskt utbyte av hans uppfinningar krävdes att de kom ut på marknaden i stor skala. Så 1890 slöt han ett avtal med en finlandssvensk entreprenör vid namn B A Hjort som startat en maskinaffär i Stockholm.
– Vi kan inte sälja saker som det står Enköpings mekaniska verkstad på, sa Hjort. Det är för långt och krångligt, och vem vill ha något från Enköping? Vi måste ha ett snärtigt varumärke som är lätt att uttala. Låt oss kalla oss ”Bahco”.
– Vad står det för? frågade J P Johansson.
– Bernt August Hjort & Company.
Och så blev det. Skiftnyckeln och rörtången blev med B A Hjorts hjälp försäljningssuccéer och fann snart sin väg till praktiskt taget varje svensk verktygslåda. Därefter började de svenska verktygen från Bahco sina segertåg över världen.
Johanssons första skiftnycklar hade käftarna vinklade 45 grader, men detta ändrades med tiden till 15 grader. Var och en som har lossat eller dragit åt en bult i ett trångt utrymme inser finesssen med detta. En vanlig bult – och mutter – är sexkantig, och det krävs alltså att man för varje drag har ett svängutrymme på 60 grader för handtaget. Men det är inte alltid man har så mycket plats. Om man emellertid vänder nyckeln upp-och-ner behöver man bara 30 grader för att kunna dra åt.
Bahcos skiftnycklar är smidda av olegerat stål, till skillnad mot de kinesiska kopiorna i vanadinlegeringar.
– Hemligheten ligger i att ha exakt lagom kolhalt, säger Mats Friberg, kassör i J P Johanssonsällskapet och tidigare Bahcoanställd.
– I Sverige ska en skiftnyckel av tradition vara svartoxiderad, men i USA vill konsumenterna att de ska vara silverblanka. Så nycklarna för Nya världen är kromade.
Bahco blev med tiden en betydande koncern. Man köpte upp Primus, och tillverkade fotogenkök som exporterades till hela världen. Så utvecklade man fläktar, både för hushåll och industri. En artikel som under världskriget var mycket populär inom armén var fältässjan. Den påminde närmast om en utegrill på ben försedd med en vevdriven blästerfläkt. Praktisk och bra för smidesarbeten och reparationer i fält.
Det gick för Bahco som det brukar gå för framgångsrika börsnoterade industriföretag. Först köper man upp sina mindre konkurrenter och breddar sitt sortiment, sedan blir man själv uppköpt och styckad.
1991 såldes Bahcos fläktverksamhet till ABB, och verktygsdivisionen gick ihop med Sandviks verktyg. Bahco Tools, som det nu hette, köptes sedan 1999 av amerikanska Snap-on Inc med säte i Kenosha utanför Chicago. Skiftnyckelns skapare togs över av världens största producent av hylsnyckelsatser.
Efter en sammanlagd produktion av över 100 miljoner skiftnycklar i Enköping är det nu slut. Sedan 2008 finns ingen tillverkning kvar i fabriken. Verktyg under varumärket Bahco tillverkas i dag dels i baskiska Vitoria, dels i Santo Tomé norr om Buenos Aires. Sandviks sågklingor kommer numera från Porto i Portugal. Kvar vid Fanna i Enköping finns mest tomma lokaler, nu sålda till Peab.
Men i Bahcohusets bottenvåning huserar fortfarande det lilla museet, där J P Johanssonsällskapet vårdar minnet av Enköpings store uppfinnare. I museet, öppet onsdagar 13.00–16.00, kan man beskåda skiftnycklar och rörtänger genom tiderna, men även andra produkter från Bahco-koncernen: primuskök, blåslampor, fläktar, maskiner för beckad skosöm och den treledade arbetslampan Triplex.
Triplexlampan var J P Johanssons sista uppfinning, och tillverkades mellan 1919 och 1965. På senare tid har den blivit en designklassiker som drar höga priser på auktioner och inredningsbutiker. Nu meddelas att ett svenskt företag vid namnMackapär AB har förvärvat rättigheterna till lampan och planerar att starta nyproduktion av den.
Om J P Johansson och svensk industris öden och äventyr från 1800-talets slut till våra dagar kan man läsa i den utmärkta boken ”Sagan om Bahco” av Håkan Wall. Kan beställas från J P Johanssonmuseet: www.jpjohanssonmuseum.comeller från Enköpings kommun.
Det går även att gå med i J P Johanssonsällskapet, som bland annat ger ut en medlemstidning. Sällskapet har i samarbete med Enköpings kommun tagit fram ett förslag till ett minnesmärke över stadens store man. Skissen till en staty föreställande J P Johansson med en rörtång vid fötterna och en skiftnyckel i fickan har utformats av skulptören Peter Linde. Om allt går efter planerna ska konstverket om några år stå på Gustav Adolfs plan vid busstorget, den plats där J P Johanssons första smedja var belägen.
Click here to edit.