CEllen
Det finns många likheter mellan växtceller och djurcellen. Nedan finns två bilder en på de båda.
Djur och växtcell
Både växtcellen och djurcellen har en cellkärna. Här i ligger cellens DNA packat. DNA kodar för mallar som produceras i cellkärnan. Mallarna bestämmer sedan vilket protein som skall tillverkas i cellens proteinfabrik, ribosomen. För att tillverka t.ex. proteiner krävs energi. Denna energi får cellen genom att förbränna druvsocker. Detta sker i cellens kraftverk, mitokondrien. Processen kallas för cellandning. Om det kommer in saker i cellen som inte skall vara där tar cellens lysosom hand om det. Lysosomen omsluter den främmande kroppen och bryter ned den. Avfallet transporteras ut ur cellen. Växtcellen är uppbyggd ungefär som djurcellen men har en extra cellvägg utanför membranet som ger växten extra stöd. Växtcellen har också möjlighet att producera eget socker med sitt klorofyll. Det kan inte vi som hör till djurgruppen. Vi måste äta socker. Växtens celler har ett cellsaftrum där den har sitt vatten. Om växter får för lite vatten slokar växten och detta beror på att cellsaftrummet har för lite vatten.
DNA, dioxyribosnukleinsyra, bär på varje individs arvsanlag. Detta betyder att individens DNA bestämmer hur han kommer att se ut och hur väl han kommer att kunna anpassas till omgivningen. DNAt kan sägas styra alla funktionerna i kroppen då de allra flesta funktioner är knutna till proteiner som DNAt kodar för.
DNA, dioxyribosnukleinsyra, bär på varje individs arvsanlag. Detta betyder att individens DNA bestämmer hur han kommer att se ut och hur väl han kommer att kunna anpassas till omgivningen. DNAt kan sägas styra alla funktionerna i kroppen då de allra flesta funktioner är knutna till proteiner som DNAt kodar för.