Genetik
Instuderingsfrågor korningsschema - Klicka här
Hur ärver vi våra egenskaper?
Vårt DNA är som tidigare sagt mallar till våra proteiner. En mall för ett givet protein, t.ex. insulin, kallas också för en gen. Djurceller av högre art har två uppsätttningar av varje gen. Man får ju en uppsättning av gener från mamman och en från pappan vid befruktningen. Vi är på detta sätt diploida. Prefixen di i diploid avslöjar att vi har två uppsättningar. Livsorganismer med bara en uppsättning är haploida. Dessa celler har ingen könlig förökning.
Det är egentligen genens förmåga att uttryckas som vi ärver från våra föräldrar. Ibland kan det vara så att båda generna för samma protein är utslagna och då kommer inte några mallar alls att bildas. Systisk fibros är exempel på en sådan sjukdom. Vid diabetes krävs att båda generna är utslagna. I detta fall är man homozygot för recessiva anlag.
I sällsynta fall räcker det att en gen är defekt för att orsaka sjukdom, t.ex. nail patella syndrom. DNAt i genen har förändrats och därför kommer också proteinerna att se annorlunda ut, vilket i sin tur leder till att proteinerna inte gör det de skall göra utan kanske andra saker. I detta fall då en gen styr över en annan och har dominans är anlaget heterozygot (Ff), en dominant gen och en recessiv gen.
Vårt DNA är som tidigare sagt mallar till våra proteiner. En mall för ett givet protein, t.ex. insulin, kallas också för en gen. Djurceller av högre art har två uppsätttningar av varje gen. Man får ju en uppsättning av gener från mamman och en från pappan vid befruktningen. Vi är på detta sätt diploida. Prefixen di i diploid avslöjar att vi har två uppsättningar. Livsorganismer med bara en uppsättning är haploida. Dessa celler har ingen könlig förökning.
Det är egentligen genens förmåga att uttryckas som vi ärver från våra föräldrar. Ibland kan det vara så att båda generna för samma protein är utslagna och då kommer inte några mallar alls att bildas. Systisk fibros är exempel på en sådan sjukdom. Vid diabetes krävs att båda generna är utslagna. I detta fall är man homozygot för recessiva anlag.
I sällsynta fall räcker det att en gen är defekt för att orsaka sjukdom, t.ex. nail patella syndrom. DNAt i genen har förändrats och därför kommer också proteinerna att se annorlunda ut, vilket i sin tur leder till att proteinerna inte gör det de skall göra utan kanske andra saker. I detta fall då en gen styr över en annan och har dominans är anlaget heterozygot (Ff), en dominant gen och en recessiv gen.
Click here to edit.
Mendelsk nedärvning/Dominant anlag
Munken Gregor Mendel levde på 1800-talet i Österrike. Gregor Mendel, Johann Mendel som han egentligen hette, var mycket intresserad av hur en arts drag ärvs vidare från generation till generation. Gregor använde ärtplantor i sina försök för att förklara hur ärtplantans längd ärvs vidare. Han hittade ett mönster och kunde förklara hur dominanta gener styr över recessiva.
Han lät en lång planta korsas med en annan lång planta. Detta gjorde han genom att ta pollenkorn och applisera på en annan plantas blommas märke. Han täckte sedan blomman med en påse för att inte någon annan pollinering skulle ske. Båda plantorna hade dominanta anlag i båda generna AA, (allelerna). Samtliga avkommor blev långa med homozygot dominanta anlag.
Munken Gregor Mendel levde på 1800-talet i Österrike. Gregor Mendel, Johann Mendel som han egentligen hette, var mycket intresserad av hur en arts drag ärvs vidare från generation till generation. Gregor använde ärtplantor i sina försök för att förklara hur ärtplantans längd ärvs vidare. Han hittade ett mönster och kunde förklara hur dominanta gener styr över recessiva.
Han lät en lång planta korsas med en annan lång planta. Detta gjorde han genom att ta pollenkorn och applisera på en annan plantas blommas märke. Han täckte sedan blomman med en påse för att inte någon annan pollinering skulle ske. Båda plantorna hade dominanta anlag i båda generna AA, (allelerna). Samtliga avkommor blev långa med homozygot dominanta anlag.
Click here to edit.
Sedan lät han korsa två korta plantor på ett likvärdigt sätt. Båda plantorna var homozygot recessiva i sina gener, aa, vilket resulterade i att samtliga avkommor blev korta.
Click here to edit.
Han lät sedan korsa en lång och en kort planta. Båda plantorna var homozygot dominanta och recessiva. Samtliga avkommor blev heterozygota, men eftersom samtliga hade den dominanta genen blev alla långa.
I sista steget (bilden nedan) lät han korsa de heterozygota avkommorna med varandra. I detta sista fall blev 75 % långväxta och 25 % kortväxta.
Mendel gjorde så kallade korsningsscheman likt dem som vi har på bilderna. Hans studier visade ett mönster i nedärvningen och ett bevis på dominanta och recessiva anlag.
I sista steget (bilden nedan) lät han korsa de heterozygota avkommorna med varandra. I detta sista fall blev 75 % långväxta och 25 % kortväxta.
Mendel gjorde så kallade korsningsscheman likt dem som vi har på bilderna. Hans studier visade ett mönster i nedärvningen och ett bevis på dominanta och recessiva anlag.
Click here to edit.
Denna bild av ett korsningsschema är mycket viktigt att ni förstår. Grundtanken är att ett stort A, dvs ett dominant anlag, vinner alltid över ett litet a, dvs ett recessivt anlag. Då ett stort A stod för att plantan blev lång vinner den i 3 av 4 fall (75%). Enda fallet när det inte blir långa plantor är när det är två små a och detta är i 1 av 4 fall (25%).
Mer om genetik
Andra användningområden för genteknik
Genterapi. Genom att mevetet ändra en sjuk persons DNA försöker man bota sjukdomar. Denna metod har haft stora komplikationer. Det är inte ovanligt att patienterna får cancer av behandlingen. Även om man inte riktigt lyckats så bra med genterapin försöker man förfina metoderna för att minska komplikationerna.
Faderskapstester och genetiska tester
Genom att studera en persons DNA kan man se om en person bär på anlag för vissa sjukdomar. Man kan ge råd om levnadssätt för att fördröja eller lindra sjukdomssymtom. För att ta reda på om en man är fader till ett barn kollar man på barnets kromosomer och jämför dem med pappans. På detta vis kan man se likheter i DNA:t och dra slutsatser om vem som är fadern.
Polisen använder också DNA tekniken för att spåra kriminella personer. I dessa fall samlar polisen in spår, i form av t.ex. blod eller saliv, som man sedan kan göra analyser på. Varje individ har sekvenser i sitt DNA som är specifika. Dessa sekvenser kopieras och jämförs med personer polisen misstänker. Denna metod är 100% säker.
HUGO-projektet var ett projekt att kartlägga människans hela genom ( Hela DNA:t) På detta vis försökert man skaffa sig en karta över mäniskans gener. Nå återstår bara att ta reda på vad varje kod står för och vilka proteiner som kopplas till varje gen. Meningen är att man skall ha större chans att finna botmedel på sjukdomar men också anledningen till sjukdomar.
GMO, genmodifierade organsimer
Genom att ändra våra växters DNA kan växterna få nya egenskaper. exempel på produkter som finns idag är majs, soja och raps. Genom att sätta in gener för vissa gifter kan växterna försvara sig mot insekter. Man kan även få fram andra egenskaper genom vanlig avel. Genom att låta befrukta individer med önskad egenskap, t.ex. storväxthet, kommer man få avkommor med dessa egenskaper förstärkta.
Enkelmaterial Genetik
Genterapi. Genom att mevetet ändra en sjuk persons DNA försöker man bota sjukdomar. Denna metod har haft stora komplikationer. Det är inte ovanligt att patienterna får cancer av behandlingen. Även om man inte riktigt lyckats så bra med genterapin försöker man förfina metoderna för att minska komplikationerna.
Faderskapstester och genetiska tester
Genom att studera en persons DNA kan man se om en person bär på anlag för vissa sjukdomar. Man kan ge råd om levnadssätt för att fördröja eller lindra sjukdomssymtom. För att ta reda på om en man är fader till ett barn kollar man på barnets kromosomer och jämför dem med pappans. På detta vis kan man se likheter i DNA:t och dra slutsatser om vem som är fadern.
Polisen använder också DNA tekniken för att spåra kriminella personer. I dessa fall samlar polisen in spår, i form av t.ex. blod eller saliv, som man sedan kan göra analyser på. Varje individ har sekvenser i sitt DNA som är specifika. Dessa sekvenser kopieras och jämförs med personer polisen misstänker. Denna metod är 100% säker.
HUGO-projektet var ett projekt att kartlägga människans hela genom ( Hela DNA:t) På detta vis försökert man skaffa sig en karta över mäniskans gener. Nå återstår bara att ta reda på vad varje kod står för och vilka proteiner som kopplas till varje gen. Meningen är att man skall ha större chans att finna botmedel på sjukdomar men också anledningen till sjukdomar.
GMO, genmodifierade organsimer
Genom att ändra våra växters DNA kan växterna få nya egenskaper. exempel på produkter som finns idag är majs, soja och raps. Genom att sätta in gener för vissa gifter kan växterna försvara sig mot insekter. Man kan även få fram andra egenskaper genom vanlig avel. Genom att låta befrukta individer med önskad egenskap, t.ex. storväxthet, kommer man få avkommor med dessa egenskaper förstärkta.
Enkelmaterial Genetik